Vi funderade länge på hur vi skulle ta oss till Arlanda (vi bor i Huddinge) men vi valde till slut att köra med egen bil och långtidsparkera. Det var faktiskt något billigare än att åka Arlanda express. Gustaf blev en liten hjälte då han från transferbussen lyckades se att vi hade glömt att stänga en av bildörrarna och vi fick chauffören att stanna. Resan skulle gå till Bangkok via Wien. Planet från Wien startade vid midnatt och vi landade i Bangkok ca 1500 Thailändsk tid.
Austrian Airlines var ett väldigt bra flygbolag med väldigt trevliga plan. Barnen gillade speciellt planet mellan Wien och Bangkok där det var TV-skärmar infällda i flygstolarna.
Då vi checkade in väldigt tidigt fick vi platser bredvid varandra. En stor fördel med att semestra i Thailand är att de flesta planen startar från Europa vid midnatt. Även på hemresan startar de flesta planen vi midnatt vilket innebär att barnen somnar ganska snabbt efter start och sover sedan minst 6 timmar vilket innebär att resan inte alls upplevs dryg för dem. Det är också väldigt bra med de Lekboxar barnen får på planet, normalt kan barnen aktivera sig fler timmar med dessa leksaker.
Hur gick då resan? Fantastiskt bra, nästan inget bråk eller gnäll under hela resan, dock krävdes det att Ellinor (som då var 3 år) underhölls under den tid hon var vaken.
Bra att tänka på
När man väl har landat är det bra om man förbereder sig på två saker:
1. Det är varmt så glöm inte att ha mycket vatten med er. 1 liter går åt snabbt om man tvingas stå och vänta länge.
2. Det kan ta lite tid att komma igenom tull så man måste ställa in sig på att ditresan inte är slut i och med att planet landar…
När vi väl kommit igenom tullen kom det absolut mest spännande ögonblicket under resan:
- Hade våra bokningar fungerat? Kommer det att stå någon på flygplatsen som skall köra oss till hotellet.
Det var i det här läget som den första myten kring Thailand blev krossad, myten kring att inget fungerar. När vi kom ut flygplatsområdet så stod där flera hundra taxichaufförer med varsin lapp med namn på de som skall hämtas upp. Självkart hittade vi ingen med Agnetas namn så vi började bli lite oroliga. Det vi nu upptäckte var att det stod flera säkerhetsvakter som hade i uppgift att hjälpa förvirrade turister som inte hittar sin taxichaufför. Vi gick fram till en av dessa vakter och tog fram vår bokning. Vakten ringde några samtal och efter några minuter hade vi hittat vår taxichaufför. Problemet var att ha hade lite svårt att stava till Agnetas efternamn: Rosenstråle…
Resan till hotellet var ganska svettig då bilen inte hade någon AC, så vi var tvungna bunkra lite vatten, godis och frukt så att vi skulle klara resan. Resan tog ca 3-4 timmar (lite längre eftersom taxichauffören åkte lite fel) och vi kom till hotellet ca kl 1900.